svammel

Idag smygvägde jag mig faktiskt, även om jag bestämt mig för att inte göra det. Det beror nog mest på den här lilla viktökningen från förra veckan, men det lär faktiskt ha varit något tillfälligt (läs: mens). Hur som helst så kan jag lika gärna plita in veckans vikt idag, eftersom jag ändå tänkt göra det imorgon. Blir det några stora ändringar så får jag väl ändra det eller något. Jao.

Vikt: 103,0kg

+/- : -1,4kg

Sammanlagt: -5.9 kg

Nästan 6 pannor är fasiken inte illa pinkat på drygt 1 månad. Jag är faktiskt nöjd och jag börjar nästan hoppas på att jag kan ha tappat 10kg tills skolan börjar. Det vore ju guld! Det dryga är ju att vägen känns så lång, och emellanåt har jag faktiskt svårt att släppa fixeringen vid att jag vägde under 70kg för mindre än 4 år sedan. Det känns låååångt dit, och jag undrar om jag någonsin kommer att lyckas att väga under 70kg igen? Eller ännu mindre, 64kg, som jag vägde i 20-årsåldern. Jag borde släppa allt det gamla och koncentrera mig på nutiden, men det är svårt. Ofta när jag möter nya människor så slinker det ur mig en förklaring om att jag gått upp hysteriskt mycket i vikt, för att på något sätt "bevisa" att jag faktiskt inte alltid har varit såhär misslyckad och tjock. I själva verket så tror jag faktiskt att folk ger blanka fan i huruvida jag varit normal eller överviktig tidigare, men ändå så kommer den där förklaringen smygandes. Jättedumt verkligen. Jag borde sluta med det, allra helst nu när jag faktiskt är på rätt spår. Hur som helst, det är lite halvknepigt att få pointsen att räcka när jag samtidigt försöker mig på "projekt anti-light". Ibland slinker det naturligtvis ner någon lightprodukt i kundkorgen, annars är det praktiskt taget omöjligt att få ihop en måltid. Samtidigt så håller jag fortfarande fast vid att jag känner mig mättare och inte blir lika sugen på att göra några felsteg. Jag är lite förvånad över det själv faktiskt, även om det är svårt att plötsligt skippa lättostar och lättfilen efter ett liv i lightprodukternas tecken. Mina många år av ätstörningar har satt sina spår och jag förknippar helt klart fett med något dåligt, vilket egentligen inte är riktigt sant. Jag är glad att jag försökte mig på något helt annorlunda den här gången, och en av anledningarna att det fungerar beror nog på att alla mina hysteriska dieter genom livet har bestått av minimalt av fett&socker. Det är för infekterat helt enkelt. Så förknippat med hunger och matfixering. Nåväl, jag tappade tråden här lite. Men ja..det går ju bra det här hörrni! Duktig!