Tävlingsdags!

För det första vill jag tacka er för alla fina kommentarer! Jag var faktiskt riktigt nervös när jag skickade adressen till er, inte pga er, utan överlag. Ja ni fattar ju. Ens vikt är ju gärna inget man skyltar med, allra helst inte när man passerat 100. Det känns i alla fall riktigt bra nu när jag väl gjort det. Jag funderar lite på att starta någon form av recepttävling, så ni inte bara behöver skriva "hejja" i varenda kommentar. Ptja, varför inte nu på stubinen egentligen?

Tävling:

Vilket är ditt bästa (någorlunda nyttiga) recept? Plita ner det i kommentarerna, så alla kan ta del av varandras recept, så lovar jag att laga dem och sedan avgöra vilken som lyckats med det snaskigaste receptet! Priser får jag fundera på, men det är mkt möjligt att det kommer att gå i matens tecken (en fin slev, grytlapp eller liknande). Vi startar med kategori: lunch.  

Och jag måste ju tillägga att jag är vegetarian. Men om man vill lämna ett recept som inte är veggo, så går det bra att skriva till ett vegetariskt alternativ. Tex, om det ska vara kyckling så kan man ju skriva qourn inom parentes :)

Klara, färdiga, GÅÅÅÅ!

Hur har jag tänkt nå mitt mål?

Så, i det här inlägget tänkte jag berätta lite om min "metod" eller vad man ska säga. Den är ganska enkel. Eftersom jag tidigare gått på viktväktarna, där jag tappade 26 kg, så kör jag naturligtvis en variant av pointssystemet. Men eftersom jag dessutom har diabetes i släkten så ser jag dessutom till att inte frossa i socker och kolhydrater. Viktväktarna har nämligen ett system som bygger på att man får äta valfri mängd pasta, ris och potatis för 4p. Det tänker jag inte göra den här gången. Visserligen så vet jag att det fungerar, för det gjorde det sist, men om det nu är så att jag har/ligger på gränsen att få diabetes så är det ju onödigt att frossa i kolhydrater. Visst? Med min vikt får jag äta 23p/dag. 

Eftersom jag inte direkt är någon godisråtta så är karameller inget problem för mig. Goshelov. Å andra sidan är jag inte mer än människa, så bara tanken av att knipa igen truten skapar ju ett sug. Så idag lagade jag en nötkaka som jag här tänkte dela med mig av:

Nöttårta med glass och jordgubbar. 8 port/5p per port

1 1/2 del hasselnötter (ca 75g)

1 dl flagad mandel (ca 50g)

2 tsk vetemjöl

3 äggvitor

4 msk socker (kan skippas, det gjorde jag)

Fyllning

1 liter vaniljglass (max 6%). Jag hade bara 0,5 liter och det räckte tycker iaf jag.

Jordgubbar eller andra bär

Mixa hasselnötter & blanda dem med mandel och mjöl. Vispa äggvitorna till hårt skum, tillsätt socker/sötningsmedel under omrörning. Vänd ner äggvitesmeten i bunken och vispa ihop. Forma en kaka ca 20cm i diameter på ett bakplåtspapper. Grädda i 10 min på 175C.

Låt kakan svalna och bred sedan på vaniljglassen. Låt vila i frysen i någon timme. Dekorera kakan med bär i överflöd. Alternativt skär en bit till dig själv och katten och dekorera din egen bit med dina favvobär.

Betyg: Jag tycker att den var god. Ingen sensation, men helt klart tillräckligt för att kännas festlig! 

Start

För ungefär ett år sedan skaffade jag en tjockisblogg. Jag hade passerat 100 på vågen några månader tidigare och hade bestämt mig för att gå ner i vikt. Om jag inte minns helt fel så pekade vågen på 107kg när jag började blogga om den, och jag hade aldrig tidigare vägt så mycket i hela mitt liv. Inte ens i närheten faktiskt. Jag tappade några kilo, men tröttnade snabbt. Bloggen var hemlig, förutom för en av mina väninnor. Några få okända hittade den och det var jobbigt och roligt på samma gång. Konsekvensen av att den var hemlig gjorde också att jag kände ett skydd ifall jag skulle misslyckas, vilket jag naturligtvis också gjorde. Gömde vågen, fortsatte äta och köpte större kläder. Låtsades som om det regnade helt enkelt. Hade kvar bloggen i några månader, men skämdes så mycket över att jag inte hade något vettigt att skriva i den, så en kväll lade jag ner den. 

För ganska precis 2,5 v sedan tog min sambos lillebror studenten. Precis vid utsläppet, bland hundratals glada studenter och hela min sambos släkt, hör jag plötsligt ett tydligt "Nämen, varför har ingen sagt något?" och en faster pekar på min mage. Resten av släktingarna försökte tysta henne, men hon fortsatte: "Men jag ser väl att hon är på tjocken!". Jag ville börja gråta på stört, men det gjorde jag inte. Jag kände mig så förödmjukad verkligen! Efter den händelsen grät jag nästintill non-stop i två dygn, sedan daskade jag mig själv i rumpan och kastade bort allt onyttigt i kylskåpet. Jag ställde mig på vågen och fick mer eller mindre en chock när vågen visade på 108,9 kg. Det är mycket för mina 171 cm.

Efter dessa 2,5v har jag tappat 3 kg. Det är inte mycket, men det är en start. Den här gången ska jag försöka låta bli att tänka på att jag vägde 68kg för 4 år sedan, för det rättfärdigar verkligen inte min vikt idag. Jag måste lära mig att leva i nuet, och just nu har jag gått ner 3 kg och tänker vara glad för det.

Så, nu kommer vi till er läsare. Jag skulle bli superglad om ni peppade mig, för det behöver jag. Ge tips på recept, nöjen, kläder eller berätta skojiga katt-anekdoter! 

Startvikt: 108,9 pannor

29/6: 105,9 kotletter